Verkar som om jag just nu hamnat i en sådan där oinspirerad period, då jag inte har något speciellt driv. Utan dagarna bara går utan att jag reflekterar över hur jag spenderar min tid.
Jag är absolut en periodera (som så många andra). Mitt vanliga mönster är att jag har perioder då jag inte har varken inspiration eller motivation, och bara är. Fast inte alltid "bara är" på ett bra sätt, då jag oftast äter sämre, mer snabbmat och min drog cola. Även rör på mig mindre, slarvar med promenader och yoga (vilket jag vet att kroppen mår bra av). Så kan det vara så ett tag. Sedan tröttnar jag oftast på mig själv, och att äta dåligt. Så efter det kommer en period där jag får massa idéer för mig och är supertaggad, ska äta nyttigt och hitta på nya saker. Det brukar oftast flyta på bra och jag känner mig jättenöjd. Sedan från ingenstans så tappar jag det bara och tänker, struntsamma jag kan väl bara ligga framför tv:n och äta cola och pizza. Det är ju gott, tänker jag då. Och så fortsätter det. Jag har skrivit mycket om rutiner och att jag under min sjukskrivning försöker lära mig nya rutiner som jag faktiskt mår bra av. Men det är lättare sagt än gjort, det är ju otroligt lätt att fortsätta i gamla mönster.
Jag skulle så gärna vilja lyckas hitta rutiner som håller, inte hålla på att svaja fram och tillbaka med allt mat, träning, hushållsarbete och socialt. Men till viss del så är det ju bara att acceptera att man inte alltid kan vara på topp. Så det är bara att fortsätta kampen och försöka komma ihåg att jag mår ju faktiskt bättre när jag kommer i fas och rutinerna funkar. Det vore väldigt bra och bo med någon som kan ha lite koll på mig, blir lite för fritt ibland. Vilket för det mesta är skönt men bra att någon kan tygla mig ibland:)
Kiro (lillasysters hund) var på besök förut idag. Vi passade lämpligt på att ta en promenad den stunden under dagen som det regnade. Sen lite gos på soffan.
