Jag fyllde 25 år den 1 januari 2014, men då hade jag inte energi eller lust att fira mig. Jag tycker annars om att fira födelsedagar. Jag firade ändå med familjen. Sedan överraskade några av mina tjejkompisar mig med ett enkelt trevligt firande! De kom och överraskade mig och så åt vi på en turkisk restaurang precis vid mig. Det var perfekt enkelt firande med bra vänner och lagom för vad jag orkade då.
Så i år när jag fyllde 26 så kände jag att i år vill jag fira! Jag hade planerat och bjudit in till fest hemma hos mig en månad innan. så hade jag tänkt att den veckan innan skulle jag sprida ut förberedelserna så jag inte behövde fixa allt på fredagen och lördagen. Det var den veckan jag blev magsjuk! Så på tisdagen blev jag sjuk och festen skulle vara på lördagen. Jag var däckad fram till fredagen, men ville absolut inte ställa in festen. Jag tänkte att det får bli som det blir och jag får ta igen mig veckan efter. Jag vill faktiskt fira!
Som tur är erbjöd en snäll vän sig att hjälpa till och handla på fredagen. Innan vi åkte och handlade så städade jag min sjukstuga. Redan då var jag helt slut och febrig. Men lyckades åka och handla. Min plan var att jag skulle baka kladdkakemufffins och göra pannacotta på fredagen med så jag slapp på lördagen. Men jag var helt slut så det fick bli att baka på lördagen. Jag tänkte att det går snabbt och enkelt, men när det är till 30 pers så blir det rätt mycket!
Men jag lyckades tillslut. Febrig och med en bultande och värkande kropp, la jag mig ner en timma innan det var dags att göra ordning mig. Sedan kom alla gäster och vi hade en väldigt trevlig kväll! Jag upplevde det som att alla hade det trevligt. Vid 23 kände jag hur trött jag var och hur onda mina ben var. Men Jag klarade det och blev jättenöjd med kvällen! Måste bara nämna mina fina presenter! Det kändes verkligen att alla hade tänkt på mig och vad jag tycker om, kändes jättekul!
Efter en vecka med magsjuka och stort födelsedagsfirande, så blev det ingen arbetsträning på måndagen. Jag var så trött så jag lyckades inte hålla mig vaken. I två veckor var jag helt slut både i huvudet och kroppen. Kände mig varken glad eller ledsen. Utan helt likgiltig. Så i två veckor så sov jag och tittade på serier utan att någon hälsade på. Ingen aning om hur jag lyckades få i mig mat. Jag hade ingen kraft för att laga nåt.
Men jag är väldigt glad att jag lyckades ha en födelsedagsfest, även om det tog all min kraft. Men det gick!
