Dagens samverkansmöte med AF och FK gick inte alls bra. Hon som skulle vara med från AF hade tagit fel dag och bokat in för imorgon, så vi träffade inte henne alls då hon inte var på plats. Träffade min handläggare på FK. Hon var precis som på telefon, osympatiskt och lyssnade inte alls. Hon sa t.o.m. att man kan bli frisk från fibro!!!
Att jag hade väldigt negativ syn och att det var så synd om mig att jag tyckte att jag är för sjuk för att jobba (just nu vill säga). Jag försökte förklara att jag klarar inte av att arbeta just nu, då skulle allt annat falla och jag skulle inte klara av att sköta mitt hem. Eller jobbet heller för den delen. Då sa hon att men då är det ju ingen idé att vi är här. Men nähä, det har jag ju inte försökt och säga men hon vill inte lyssna. Så mötet ledde endast till ett kränkande bemötande av någon som inte har kunskap om sjukdomen. Usch för att behöva handskas med sådana människor!
 
Fick reda på att jag behöver förlänga min sjukskrivning efter den 14/6 (då min anställning går ut och jag blir arbetslös). Visste inte det då min läkare på Gotfries hade sagt att jag borde vara sjukskriven resten av terminen och sedan ha semester, så får vi se hur hösten blir. Jag har arbetat lite mer än halva läsåret, så några semesterdagar borde jag ha arbetat in. Men FK sa att det är redan inarbetade dagar, så jag ska ändå sjukskrivas och ansöka om sjukpenning, dock så sänks ersättningen betydligt då jag blir arbetslös.
 
Ringde till vårdcentralen för att försöka boka läkartid, men det fanns inte tid innan sjukskrivningen tar slut. Så får ta drop in tid, fick i alla fall reda på vilka dagar min läkare har drop in så får jag hoppas det går vägen.
 
Efter det så visste jag inte vad jag skulle göra, ville inte bara åka hem. Så promenerade till trädgårdsföreningen och satte mig där en stund. Efter det började jag bara gå omkring planlöst, men bestämde mig för att åka hem och sätta mig på gräsmattan på gården. Har nu varit ute och ätit lunch och läst ut min bok "En kvinnas hjärta" av Agneta Sjödin. En bok precis i min smak! Så nu känns det ändå bättre efter en mysig stund i solen.
 
Dock från en höromdagen på gården.

2 kommentarer

A

22 May 2014 07:54

Men varför måste man bli bemött såhär av människor vars jobb är att hjälpa!? Väldigt tråkigt att det skulle bli så.

Svar: Ja, det är det som är så himla tråkigt!
Yasmin

Emmelie

22 May 2014 13:49

Vad jobbigt det är med människor som inte förstår hur det är att leva med fibro.
Hoppas det löser sig för dig och passa på att njut av vädret och boken istället.
Kram

Svar: Ja, verkligen! Det värsta tycker jag är bemötandet. Regler är ju regler och det får man ju anpassa sig efter, men tycker det är viktigt hur man hanterar situationen och att man visar lite empati. Tack! Hoppas på det bästa.Ja, får försöka koppla bort sådana saker och njuta av andra saker:)
Kram
Yasmin

Kommentera

Publiceras ej