Åkte in till stan vid två för att träffa Sara. Medan jag väntade på henne så la jag ut filten jag hade tryckt ner i väskan, på gräset. Jag la mig ner och bara njöt! Jag orkar inte vara irriterad, arg och ledsen över det som strular. Visst känner jag ju allt det stundvis och framför allt när jag får dåliga besked eller när motgångar kommer. Speciellt oförstående människor, det är nog det värsta. Eller oförstående människor som yttrar sig om sådant det inte har någon kunskap om rättare sagt. Men jag försöker hantera det när jag behöver göra det, och ta tag i det som behövs. Resten av tiden så vill jag bara vara och göra saker och träffa människor som jag mår bra av.
Tycker det är så viktigt att försöka se vad det är som faktiskt är bra och vad man är tacksam för. Jag påminner mig själv ofta om det. Blundar och tar ett djupt andetag för att lägga det andra bakom mig/pausa och bara njuta av det som är härligt. Precis det hann jag göra där på gräset innan jag mötte upp Sara.
Vi köpte med oss lite gott att äta och satte oss på en filt i trädgårdsföreningen vid kanalen. Bara umgicks och njöt av omgivningen, den goda maten och sällskapet. Är så otroligt glad att jag har så många fina och förstående vänner, som förgyller så många stunder. Är väldigt glad att jag har Sara som inte bara är en av mina närmsta vänner, utan även en "fibrovän". Skönt att ha någon så nära som förstår precis vad det handlar om.
Ligger på gräset och tittar upp mot himlen och inser att livet är trots allt underbart.
Utsikten från vår lilla picknickplats
1 kommentarer
Jenniey Love
23 May 2014 15:47
Hej! Vilka underbara bilder.
kramiz<3
Kommentera